Råhällan ligger en bit bort från allfarvägen, om vi säger så. – Åk genom hela byn, ta till vänster efter sista huset, där finns en postlåda med hundar på, och där upp mot skogen bor vi, förklarar Reidar Lingvall. Jag är på väg till ett möte med mannen som skjutit 134 älgar.

Hmmm, hur ska det här gå? Ser han på mig vad jag egentligen tycker och tänker om bedriften? Jag, som åker till veterinären när någon av hönorna blir dålig, och som upprörs när katten tar en gråsparv.

Att Reidar med sin fru Mette är sålda på jakt, råder det inget tvivel om. Jakthundarna i hundgården skäller, hallen är fylld av jaktstövlar, jaktjackor, handskar och andra attribut. Gardinerna i vardagsrummet har älgmönster, och väggarna är fyllda med hundarnas prisrosetter, samt makarnas diplom och andra utmärkelser.

Tanken i mitt huvud kvarstår: Hur tusan kan man skjuta 134 älgar? Vem är han som gjort det?

– Jag är född och uppväxt i Bomhus, etablerade mig i Järbo som egen företagare med 17 anställda inom måleribranschen, men insåg efter alltför många år, att det här livet var inget för mig, berättar Reidar Lingvall.

1988 tog han telefonen och ringde till Stora Enso Skog och undrade om de hade jobb.

– ”Vill du jobba, så kom”, svarade de, berättar Reidar.

Livet förändrades drastiskt; från vitskjorta och slips med 17 anställda, till storskogen med motorsågen i näven och tre arbetskamrater.

– Det var en befrielse, så skönt, lovar han. Jag hade hittat hem. Skogen var platsen för mig.

Jaktintresset hade han haft sedan barnsben. Morfar, farfar och pappa jagade både älg och småvilt i Järvsta och Hedesunda. Vid 18 års ålder sköt Reidar sin första älg, och vid 19 köpte han sin första hund, en tax.

Den första älgen var något speciellt. Vädret var dåligt, det regnade, Reidar kände sig iakttagen, och så bara stod den där, en ungtjur, och Reidar sköt.

– Visst kändes det på. Darren kom, speciellt när jag skulle ta ur den. Men det behövdes bara ett skott, den dog direkt, tillägger han.

Så småningom fick Reidar egen jaktmark i Ljusdal. Han hade då utbildat sig till jaktprisdomare och viltspårdomare, och här jagade han till mitten av 1990-talet.

– Då hade jag fortfarande företaget kvar. Jag satt på nätterna i jaktstugan och räknade på jobb, minns han.

På den tiden sköts 95 älgar varje år, fördelat på 18 jägare.

– Vi jagade bara på helgerna, och vi sköt 15 älgar per helg. Det var älgexplosion då, inventeringarna visade på det, och skogsskadorna var stora, förklarar han.

Jakten övertog allt mera i Reidars liv. Med ånger i rösten minns han att dottern knappt kände igen honom när han kom hem efter längre jaktperioder.

– Jag blev inbjuden på jakter till Östergötland och Uppland, mycket för att jag hade egna jämthundar som var bra i skogen.

Efter att skilsmässan var ett faktum flyttade han till Sandviken, sedan blev det Upplands Väsby.

– Ja, jag blev heltidsanställd yrkesjägare på Lejondals slott. Jag jagade på heltid, förtydligar han.

Flytt till Östergötland, sedan Järvsta.

Under en tid arbetade Reidar som snickare åt Gävle kommun. Där träffade han blivande frun Mette, som var möbelsnickare. De flyttade ihop i Bomhus, och blev med drever.

Sedan bytte Reidar bana, och blev ombudsman för Unga Örnar i Gävle, med kontor på Folkets Hus. Startade fritidsklubben på Sörbyskolan tillsammans med Mette. Därefter arbetade han på hyvleriet i Valbo efter en utbildning, men trivdes inte.

År 2000 köpte Lingvalls en dator, och i den hittade de huset i Råhällan, och hit till det röda huset med lite skog till, flyttade de.

– Då ringde jag till sågen i Norrsundet och undrade om arbetstillfälle, fick erbjudande om vikariat, men det ville jag inte ha, så då fick jag fast anställning. Sedan dess är jag sågverksarbetare och stortrivs, fastslår Reidar.

Mette hade aldrig jagat innan de träffades, men ville absolut vara med i passet.

– När Reidar sköt älgen grinade jag och skrek när den sprang iväg. Jag trodde de dog direkt, förklarar Mette.

En tid senare tog hon själv jägarexamen, och sedan dess har hon jagat och fått flera utmärkelser.

I dag har Reidar och Mette en egen kennel, och deras hundar får den ena utmärkelsen efter den andra. Mettes son Dan visar gärna upp familjens drevrar på utställningar.

– Bass är trippelchampion, han kan inte bli bättre, förklarar Dan stolt.

Fastän Reidar Lingvall skjutit 134 älgar är det bara ett 20-tal som satt speciella spår i hans liv.

– Jag har skrivit upp varenda en, vilket år, vilket ställe, vilket kön och så vidare. Några speciella har lämnat spår kvar hos mig, säger han.

Trots att Reidar skjutit många djur, har han inte fått någon speciellt stor. Som mest en tolvtaggare, och den finns nu i Tyskland hos en god vän som Reidar brukar skjuta vildsvin hos.

Det enda Reidar kan ångra inom jakten, är det fåtal djur han skadeskjutit.

– Å andra sidan har jag känt lättnad när jag skjutit älgar som andra skadeskjutit, och som bara haft lidande kvar, menar Reidar.